En tätort på en slätt
Puss
Människorna här verkar så lyckliga nu än 1997, meningen säger mig så mycket och går rakt in i hjärtat.
Puss
Teenage Love
Något sådant här kommer klänningen vara färdig.
You must be on drugs.
Igår blev jag kär för en sekund.
Puss&Kram
Sydde på min klänning tidigare idag, tror faktiskt att den kommer att bli riktigt bra, får hoppas på det iallfall. Om jag blir nöjd kommer det antagligen vara den jag har på skolavslutningen. Köpte föresten runt 10(!) meter tyg i onsdags, mest spets, tyll men även en del siden och så. Nu kan jag sy många kjolar kan jag lova, eller det blir nog några klänningar också.
Du och jag klarar det ihop.
Såg ut såhär i igår, fast hade ett par svarta tights under och tröjan var uppknuten i en knut (går inte att se). Ska försöka ta lite mer foton för har ganska mycket och roliga kläder att fota nu. Längtar förövrigt tills kjolen jag syr i skolan blir klar, sytt efter eget mönster. Synd att jag inte fick ta hem och sy bara.
Jag bor mitt i staden men har aldrig vart så ensam.
Allt som gör mig lycklig just nu är musiken. Ibland blir jag lycklig av kläderna också men bara ibland. Ska de få sekunderna eller minuterna i extas väga upp allt det andra? Det går inte jämt ut just nu, orken finns inte längre. Tänker på allt som varit, allt som var bättre. Jag vet inte vad det är men det känns som att jag är splittrad just nu. Jag vill uppleva extas hela tiden inte bara några få minuter per dygn, det räcker inte för mig. Räcker det ens för någon? Jag längtar tills i sommar, eller gör jag värkligen det? Jag tror inte något kommer bli bättre i sommar, sämre kanske. Det blir våran första och sista sommar tillsammans eller är jag för pessimistisk nu?
